Direktlänk till inlägg 7 mars 2014
Åh, jag känner mig så sjukligt ledsen. Det är nog första gången jag är hjärtekrossad på riktigt. De andra gångerna har jag också sagt så, men nu gör det mer ont än någonsin. Jag menar, jag vet inte vart jag står eller vem jag är längre. Hela jag känner mig oerhört borta i ett land långt bort för länge sedan. Som i en saga, fast en riktigt hemsk saga med glas på marken istället för gräs och blommor.
Underbart med lördag äntligen, som man längtat! Ikväll ska jag iväg, så ska snart hoppa in i duschen och sedan plugga engelska till engelskaprovet som snart ska göras. Jag älskar språk, speciellt engelska. Att plugga kan dock vara lite jobbigare, ibl...